22 november 2011

Höstens stora projekt: Hösten

November är inte min favoritmånad. Över huvudtaget gillar jag inte den mörka delen av året. Eller snarare - Jag kan gilla mörkret, det kan vara jättemysigt, men min kropp gör det inte. Och en följd av det blir att jag inte heller gör det. :-P

Förra året fattade jag äntligen att det verkligen hade med årstiden att göra. Jag "borde" mått bra, men blev deppig. Aha!! Så redan i början av det här året, när jag hade upptäckt att allting som genom ett trollslag blev sååå mycket lättare efter nyårshelgen, bestämde jag mig för att: 

Den här hösten och vintern ska jag se till att må så bra jag bara kan ända fram till att det blir ljusare igen i januari

Sen råkade jag och livet ge mig ett lite tuffare utgångsläge än jag hade tänkt mig. Men så blev det och jag fick starta nere i gropen. :-P

Under hela året har jag funderat mycket på vad jag behöver göra för att må så bra som möjligt. Vad är det jag behöver? Är det vanor och rutiner som behöver bytas ut? Vad behöver jag mer av och vad behöver jag mindre av? Vad kommer att vara speciellt viktigt under den mörka delen av året? Och det jag kom fram till, och försöker leva efter så gott det går är saker som:

Mer vila och pauser
Sova mer.
Äta bättre.
Vara mer med familjen och mindre vid datorn.
Göra roliga saker.
Göra vårt hem mysigare.
Gå mer på magkänslan.
Prioritera och göra färre saker.
Fokusera på det jag vill uppnå istället för det jag vill undvika eller slippa
Samt äta D-vitamin, omega 3 och ta promenader

Frågorna ledde med andra ord inte till något nobelprissvar. ;-) Utan till väldigt basala och grundläggande saker som i grunden handlar om självkännedom, ha fötterna på jorden och känna mig trygg.

Men trots min fina intention, mina förberedelser och mina ansträngningar kom jag inte undan höstdeppen. Skit. Och ibland är min bromssträcka efter insikterna pinsamt lång, jag vill bara inte ge upp, så det blir ibland bryt ihop och kom igen. Lite så blev det nu. ("Kan du ge upp lite fortare?" undrar M. Hm... Intressant fråga. Måste absolut undersöka det!)

En lite halvjobbig sak som jag kände här om dagen var att jag började misstänka att det finns mönster jag skulle kunna bryta. (Att ändra mönster och vanor går ju inte alltid helt friktionsfritt...)
En liten klok röst började säga:

"Ja, så här kan man tänka (att allt är jobbigt), men det finns Andra Sätt också. Vi kan Välja vet du."

"Hm... Nä, allt är jobbigt och jävligt och det är inget jag kan göra åt det", svarade jag den först (för det var en inställning som jag inte alls kände mig redo att ge upp). 

Men jag kände ändå att det trots allt inte riktigt stämde. Och efter lite bollande fram och tillbaka kom jag fram till att den lilla kloka rösten hade rätt, för det har den ju alltid. Och jag bestämde mig för att inte vara deppigare än nödvändigt. ;-) Vilket innebär att jag accepterar tröttheten, men inte de negativa Tankarna. Jag accepterar att jag inte alltid orkar det jag vill, men inte att det iskulle vara synonymt med att mina idéer är dåliga, att jag "Aldrig kommer att lyckas" (som mina inre kritiker framför på ett väldigt dramatiskt sätt), att jag är en dålig mamma eller kort och gott att hela jag är dålig. Tankarna kommer före känslorna, och genom att byta tankar kan jag byta känslor, så det är Tankarna jag vill åt. ;-)

Så nu är planen att vara ännu snällare mot mig själv genom att göra ännu mer av det som jag ju kommit fram till att jag mår bra av. Och anpassa mina aktiviteter till min ork (som går upp och ner). Då tycker jag att jag borde kunna ta mig genom den här perioden utan att ramla ner i allt för mycket gropar. :-)
(Men fy vad jag inte gillar att behöva acceptera tröttheten. Behöver visst jobba ett varv till med det... ;-) )

* * *

Sen funkar min hjärna på många olika sätt. Ibland tänker den fina analytiska saker och ibland vill jag bara vara en björn eller en liten gumma i en liten stuga. ;-) Den senaste veckan har jag knappt kunnat sluta tänka på björnar och undra hur det där med att gå i ide verkligen fungerar. ;-) För jädrar vad trött jag är. Och jag minns att det var likadant förra året.

Och igår på min promenad började jag nästan gråta när jag såg en gnutta blå himmel skymta i det annars kompakta gråa molntäcket. Jag längta så förtvivlat mycket efter blå himmel och sol. Så då kom jag på att man borde ta en flyg tur varje dag, för ovanför molnen är ju himlen alltid blå. :-)

* * *

Nu blev det ett långt inlägg om hur jag försöker göra den här tiden bättre för mig. Och jag ska nog skriva att jag mår helt okej idag. :-) Hade jag inte gjort det hade jag inte suttit här och skrivit. :-)

Nu är jag nyfiken på om ni sitter med Ovärderliga Kunskaper & Toppen Tips på hur ni gör för att vara piggare och gladare när ni hamnar i samma eller liknande situationer. Hur gör du?? Helt enkelt. :-)

5 kommentarer:

hennihenni sa...

Jag känner också av hösten, varje år samma depp och trötthet. Dina tips är jättebra, jag skulle lägga till att investera i en "soluppgångslampa" som väckarklocka (jag har en Phillips Wake-Up lamp och jag säljer mormor före jag gör mig av med den!) och så motion. Visst tar det emot ibland att ge sig iväg till skogen eller gympapasset eller simhallen eller vad man nu föredrar, men kroppen verkar gillar det.

(Här står det om hur/varför den simulerade soluppgången fungerar: http://www.nordiclightcare.com/ljusbehandling/bodyclock.asp)

Kämpa på i hösteländet, du är inte ensam! Och snart vänder det, en månad tills vi går mot ljusare tider igen.

sofia sa...

D-vitamin!! Som du ju redan tänkt ta. Brist på d-vitamin är sannolikt orsak (el åtminstone bidragande) till mångas vinterdeppighet. Men visst är det tungt på hösten, allt är så mycket krångligare, mörkare, kallare. Undrar själv hur jag ska härda ut föräldraledighet hela mörka halvåret med overalltrots, kalla händer, snuva, snor & mööörker när jag inte har jobbet att vila upp mig på... Tur att man kan pyssla ; )

Fiffiga Systrar sa...

Hösten kan vara riktigt jobbig, men vi njuter ändå av den. Vi försöker uppskatta färgerna i naturen, den lite kyliga luften, att få ta på sig en stickad tröja, att plocka bär och svamp i skogen och ha med sig fika med varmt att dricka... Vi njuter av stunder inomhus med varm choklad och en bra bok, fikastunder med familjen, att få kura framför en film... drösvis med tända ljus! Varje dag! Det är ett måste! Skit samma att det brinner upp pengar i ljusstakarna för det är verkligen värt det för välbefinnandet!
November är en månad som brukar vara kämpig så den ägnar vi till att planera inför julen och njuta av att det är en tid kvar tills allt ska vara klart!

Vårt tips! Njut av de små sakerna! Gör något mysigt varje dag, varannan dag, några gånger i veckan! Tänd massor av ljus! Plocka ram varm dryck av valfri sort... Hösten kan vara riktigt mysig!

Hoppas du får en fin novemberfredag! I helgen är det dags att tända all mysig belysning! DET gör mycket för humöret!

Kram på dig!
Elin och Emelie

Jenny sa...

Hej vännen, jag har tyvärr inga bra tips på att slippa höstdeppen förutom att när det är fintväder efter lunchen, ta en promenad och lapa solsken. Måste passa på att säga att jag älskar din hösttavla, vilket djup du fått i den.
Kram Jenny

Ewa sa...

Hej! Jag äter antidepressiva eftersom min höstdepp började täcka in alla fyra årstiderna. Trots medicin känner jag skillnad på ljust o mörkt liv. Har du testat ljusterapi? Borde funka. Annars brukar jag tänka bakåt typ: alldeles nyss bytte vi till vintertid o nu är det snart jul! Shit vad tiden går fort!!!
Sånt funkar för mig! Eller tänk "nu ska man betala räkningarna igen, känns som jag gjorde det igår" voila! En månad har sprungit förbi, nu ärr fasen i mig snart påsk!